Jaqqe

Länge sedan jag bloggade, får väl erkänna att jag inte är någon blondin-Bella, och faktiskt att jag inte heller har någon som helst vilja att vara. Jag har fullt upp att leva mitt liv istället för att sitta här och berätta om det! Eller jag önskar att det var så iaf. För att vara ärlig har jag väl mest jobbat, vart sjuk, och jobbat lite till. Den enda jag ser framför mig på jobbet är dollartecken, pengarna som ska fylla mitt ekande tomma konto.

Smällde en racket utanför, min så otroligt skotträdda hund står nu nedanför fönstret och piper för att han inte kan ser vad det är som smäller. Rädd? Nä, jag var ironisk...

Inför den kommande Åre-resan är det mycket opassande att ha ett dammande konto så idag beslutade jag att det var dags att slå spargrisen i bitar och sätta in alla mynt jag samlat på mig genom åren på kontot. Många kilo mynt packades i påsar och fick fara iväg till banken. Gillar Anders bank, de har en sån där fin maskin som man häller ner mynten i så räknar den och sorterar själv, OCH den tar inte betalt för det! De gamla silverfärgade 50-öringarna spottade den ut, tillsammans med utländska mynt och mina hårnålar som av någon anledning också låg i spargrisen? De nyare 50-öringarna gav den till min stora lycka utdelning på! Klantskallen själv lyckas självklart med att välta ut en av påsarna med mynt över golvet så jag fick sitta en kvart och plocka enkronor på ett smutsigt golv (Nej, klantskallen är inte Anders, det är jag!). Någon sa att det lät som jackpott, jag höll med men sa att det var inte samma glädje jag kände över detta ljud som jag hade känt vid en jackpott. Många mynt hade jag sparat, behöver inte säga exakt, men jag hade ungefär 3000 enkronor plus en massa 50-öringar, ett par nävar femmor och fler tior än jag vågat hoppats på. Jag har nu råd att åka till Åre! Nu måste jag packa klart, jobba imorgon, party på kvällen, utsläpp tidigt söndag morgon och sen åker vi direkt från stallet. Se upp alla skidåkare, för här kommer en dumdristig nybörjare som i år har med sig en mer försiktig nybörjare (misstänker jag) och en förmodligen ännu mer dumdristig icke-nybörjare! Kan bara sluta i en snödriva, förhoppningsvis bredvid granen även i år. För er som inte minns bjuder jag på en repris av hur duktig på skidorna jag är...

Som sagt, tillräckligt duktig för att missa granen (säger vissa, andra skyller på tur. Frågan är om glaset är halvfullt eller halvtomt?)