Jaqqe

Dagen är snart äntligen slut. Hemma helt själv, aldrig roligt, men när man dessutom ska kliva ur sängen för att plugga kan det ju inte bli bättre. Överlevde böckerna, läste nästan så mycket som jag skulle, skyller resten på skavsår i ögat och mycket disk... Ut mot bilen och stallet. Tvärnit, "så det var därför Anders sa att man alltid skulle ha en skyffel i bilen?!" Bakom den jättelika snövallen fanns en snöhög, och under den lilla snöhögen fanns min bil. Tyvärr så lyssnar jag aldrig på Anders, och hade därför ingen skyffel i bilen, utan var tvungen att med fötter och klor gräva ut bilen. Med lite vilja och våld, och ännu mer vilja, fick jag ut bilen. Men som om dagens rysare slutar där? Skulle ju handla på väg till stallet, ICA Maxis parkering med alla som inte kan parkera gör ju att det inte finns en plats där bilen går att få in, måste ju ha nästan en bil mellan alla bilar så att antalet parkeringsplatser halveras! Iskall promenad över parkeringen. De hade ju iaf billig Cola. Iväg mot stallet, mkt lugnt och försiktigt, trafiken rullade i typ 50 km/tim hela vägen ut. Och till dagens höjdpunkt, hästen var fin, och en mkt trevlig middag hos Kattis. Och sen lika lugnt och fint hem igen, trodde jag... Tydligen hjälper det inte att köra sakta när det är sånt här j*vla väder! Nej, nej, Arne skulle absolut ta sig en liten svängom på vägen och landa mjukt och fint i en snövall som, tack gode gud, kantade vägen! Tur att kära vänner ute i Ängsvik har fyrhjulsdrift och bogserlina som standard i bakluckan. Och tur att lilla Arne inte väger så mycket så han går lätt att dra ut ur vallen. Inte lika tur att det inte finns nåt att fästa linan i om man inte letar upp instruktionsboken, väljer att inte tro på att man måste ringa bogserbil, och vägrar tro på att de vill att man ska putta ut bilen, utan bläddrar en sida till och finner en bild som visar att det ska finnas en lucka fram som kanske går att öppna med mycket vilja och våld, och att det djupt ner i bagageluckan ska finnas en krok som man kan skruva i som man sedan kan fästa en lina i och dra! Ut på vägen igen, ännu mer lugnt och försiktigt bär det äntligen av hemmåt. Hittar en lucka hemma på gatan, där snövallen inte ens är så stor och Arne borde kunna kämpa sig in. Men nej, min lilla bil var trött efter dagens äventyr och gav upp halvvägs! Bara att ge upp och bege sig ner till infartsparkeringen. Precis som alla andra gjort. Fanns inte direkt gott om plats där heller, såg en plats, lättad över att kanske få komma hem! Men eftersom att plogbilen valt att inte ploga just här, och hjulspåren gick rakt framåt hade jag inget annat val än att fortsätta rakt framåt tills jag fan ett annat spår att följa. Som tur var fann jag ett spår som ledde in på en tom ruta, där står Arne nu. När han kommer ut igen vet vi inte, fortsätter det snöa såhär så kanske han kommer ut igen till våren.

Hemma i soffan igen nu, efter att själv ha kämpat mig ut från parkeringen. Snö upp över knäna, ibland upp till midjan. Vägra gå runt, alltid gena. Kanske dags att omvärdera...

Så varför bor vi i detta land? Varför, varför varför??? När ska snön ta slut? Aldrig hatat snö så mkt som nu, måste lämna landet innan jag blir helt insnöad! God Natt!!!

Ena dagen är det ambulans, nästa är det brandkåren. Grannens brandlarm gick i natt. Gick upp för att kolla läget, ingen hemma och fullt med post i brevinkastet så vi ringde brandkåren. Brandkåren kom, och polisen. Ingen rök i brevinkastet, så de åkte runt huset, hissade stegen och kikade in från balkongen. Alla persienner var nere, men då de kunde se varken rök eller eld så åkte de igen. Förklarade det med att brandlarmet förmodligen bara fuckat ur, så vi kunde gå och lägga oss igen. Kändes ju tryggt?! Sprang ett par vändor till och luktade i brevlådan, men vid fyra lyckades jag somna. Och brandlarmet tjuter fortfarande.

Hade tyvärr inte kameran med mig så blir inga bilder på denna spännande händelse, men grannen stod och fotade för fullt från balkongen!

Bilder från Åre fortfarande på väg...

Hände en liten olycka när jag skulle ladda upp bilderna igår, blev en tur med ambulans till åres läkarmottagning. Sa ju att jag skulle hamna där innan veckan var över, turligt nog var det inte jag som var offret!



Små pojkar ska inte leka med knivar!



Otroligt trevilg ambulanspersonal däruppe i norr!



Ihop sydd med tolv stygn!



Resterna efter operationen. Då vi var helt ensama på läkarmottagningen fick jag agera sjuksköterska och klippa tråden:D Kanske kan tillägga att jag normalt sett svimmar när jag ser blod, och är därför mkt stolt över min bedrift!

Bilder från skidåkningen ligger på andra datorn, fortfarande, så de kommer upp snarast!

Så den lilla flickan som lovade sig själv för 14 år sedan att aldrig stå på ett par skidor mer har nu brutit mot sitt löfte. I onsdags stod hon på dessa plankor igen och undrade hur fasiken man skulle kunna ta sig ner för den lilla kulen full av små knoddar. Kortfattat. då hon inte är helt nykter, så gick det bra onsdag, åt helvete torsdag, fantastiskt fredag, och sisådär lördag av okänd anledning. Kom imorse upp till backen, klev av liften, "ööh Anders, jag tror jag glömde balanssinnet hemma...!" Kraschar in i en snövall, "Och min stolthet..." Backfylla kallas det tydligen. Förstår inte dessa ålderdomstecken! På min tid blev man inte bakfull. ska byta dator och låta bilderna berätta mer, men bara tills jag nyktrar til och kan pricka tangenterna igen....