Jaqqe

Dagen är snart äntligen slut. Hemma helt själv, aldrig roligt, men när man dessutom ska kliva ur sängen för att plugga kan det ju inte bli bättre. Överlevde böckerna, läste nästan så mycket som jag skulle, skyller resten på skavsår i ögat och mycket disk... Ut mot bilen och stallet. Tvärnit, "så det var därför Anders sa att man alltid skulle ha en skyffel i bilen?!" Bakom den jättelika snövallen fanns en snöhög, och under den lilla snöhögen fanns min bil. Tyvärr så lyssnar jag aldrig på Anders, och hade därför ingen skyffel i bilen, utan var tvungen att med fötter och klor gräva ut bilen. Med lite vilja och våld, och ännu mer vilja, fick jag ut bilen. Men som om dagens rysare slutar där? Skulle ju handla på väg till stallet, ICA Maxis parkering med alla som inte kan parkera gör ju att det inte finns en plats där bilen går att få in, måste ju ha nästan en bil mellan alla bilar så att antalet parkeringsplatser halveras! Iskall promenad över parkeringen. De hade ju iaf billig Cola. Iväg mot stallet, mkt lugnt och försiktigt, trafiken rullade i typ 50 km/tim hela vägen ut. Och till dagens höjdpunkt, hästen var fin, och en mkt trevlig middag hos Kattis. Och sen lika lugnt och fint hem igen, trodde jag... Tydligen hjälper det inte att köra sakta när det är sånt här j*vla väder! Nej, nej, Arne skulle absolut ta sig en liten svängom på vägen och landa mjukt och fint i en snövall som, tack gode gud, kantade vägen! Tur att kära vänner ute i Ängsvik har fyrhjulsdrift och bogserlina som standard i bakluckan. Och tur att lilla Arne inte väger så mycket så han går lätt att dra ut ur vallen. Inte lika tur att det inte finns nåt att fästa linan i om man inte letar upp instruktionsboken, väljer att inte tro på att man måste ringa bogserbil, och vägrar tro på att de vill att man ska putta ut bilen, utan bläddrar en sida till och finner en bild som visar att det ska finnas en lucka fram som kanske går att öppna med mycket vilja och våld, och att det djupt ner i bagageluckan ska finnas en krok som man kan skruva i som man sedan kan fästa en lina i och dra! Ut på vägen igen, ännu mer lugnt och försiktigt bär det äntligen av hemmåt. Hittar en lucka hemma på gatan, där snövallen inte ens är så stor och Arne borde kunna kämpa sig in. Men nej, min lilla bil var trött efter dagens äventyr och gav upp halvvägs! Bara att ge upp och bege sig ner till infartsparkeringen. Precis som alla andra gjort. Fanns inte direkt gott om plats där heller, såg en plats, lättad över att kanske få komma hem! Men eftersom att plogbilen valt att inte ploga just här, och hjulspåren gick rakt framåt hade jag inget annat val än att fortsätta rakt framåt tills jag fan ett annat spår att följa. Som tur var fann jag ett spår som ledde in på en tom ruta, där står Arne nu. När han kommer ut igen vet vi inte, fortsätter det snöa såhär så kanske han kommer ut igen till våren.

Hemma i soffan igen nu, efter att själv ha kämpat mig ut från parkeringen. Snö upp över knäna, ibland upp till midjan. Vägra gå runt, alltid gena. Kanske dags att omvärdera...

Så varför bor vi i detta land? Varför, varför varför??? När ska snön ta slut? Aldrig hatat snö så mkt som nu, måste lämna landet innan jag blir helt insnöad! God Natt!!!