Underbaraste lilla häst!
Ibland förstår man varför man sysslar med den här sporten, varför man sliter som man gör. Ibland får man utdelning. Ibland bara älskar man den underbara häst man slitit med i tre år, sen innan den förstod vad en skänkelhjälp betydde. Ibland sköter sig kärringen så exemplariskt att man undrar hur man någonsin ska kunna göra sig av med henne.
Fotograf: Jane Hindersson, Hellevi.blogg.se
Polis, polis, j*vla gris!
Nä för jag skulle väl aldrig vara bitter. Kommunen säger sig vara medvetna om parkeringsproblemen i alphyddan, de ska inte sätta parkeringsförbud på infartsparkeringen nattetid. Joviss, en kort tid efter det vart det parkeringsförbud på infartsparkeringen mellan 02-04 eller nåt liknande. Jaja, men det är ju iaf polisen som lappar här och inget blodtörstigt parkeringsbolag som bara ser dollartecken, eller? Jag kan inte klaga över att det emellanåt sitter en förbannad lapp på vindrutan när jag glömt ställa klockan för att flytta bilen innan solen gått upp, men när polisfan är här klockan halv två PÅ NATTEN för att lappa de stackars människors bilar som inte har något som helst annat val än att tänja lite på parkeringsreglerna ett par timmar över natten för att kunna besöka sängen så börjar man undra. Det finns hur mycket parkeringsplatser i Sickla som helst, vi har en insfartsparkering rakt över gatan, men ingenstans får man stå. Endast denna korta gata där kärringarna inte ens kan parkera så de tar upp dubbla platser! Närmsta parkeringsalternativ för mig är att ställa bilen hos mor och far och ta BUSSEN hem! Ska det behöva vara så?
Dessutom lider jag av fruktansvärd huvudvärk så jag inte kan sova, och när jag nyss kikade ut under persiennen insåg jag att jag imorgon kommer att få skotta ut bilen. Imorgon står jag iaf lagligt inklämd mellan två större bilar. Sista platsen på gatan gick idag till mig, den var stor som en Arne + 2 dm = kärringarna kom inte in i den luckan, HAHA!
Adjö och god natt, nu har treon börjat kicka in så kanske kan somna iaf.
Fina bilder i skitväder!
Återigen har jag släpat ut Jane och hennes kamera till Siggesta. 840 bilder senare inser jag att jag verkligen måste köpa en ny hjälm som inte sitter snett... Ett par ligger uppe i Janes webbalbum, bara å gå in å njut;)
Annars har även denna helg spenderats ute på ön, sparar massa bensin på att bosätta mig hos andra på helgena! Igår var det sminkparty hos Nadde. Hade jag haft pengar på kontot innan så hade jag inte haft det nu, så var väl tur att det redan ekade där. Men kul hade vi. Sju, vad vi trodde var ganska vintåliga flickor var visst inte så vintåliga, klockan 22 hade de flesta dött ut på soffan. Imorgon måndag, ska njuta av det sista på helgen!
Så var det dags igen...
Tar tillbaka allt positivt jag någonsin sagt om snö, inget positivt med den som inte överskuggas av allt det negativa! Med det menar jag inte att jag inte vill ha snö över jul och nyår, men det får gärna räcka med en månad eller på sin höjd två. Efter förra årets överdos finns inte det där barnsliga suget kvar efter snö, ser bara alla problem: det är kallt, hårt i backen, styltor, skotta fram bilen, svårt att parkera, tar en evighet att ta sig till stallet, osv.
Idag var alltså eländet tillbaka. Gav mig iväg tidigt till stallet för att hinna rida innan lektionerna och minimera alla risker att tvingas rida ute. Ville också slippa hamna i den trafik jag misstänkte skulle infinna sig vid fyra. Klädde på mig själv och hunden, tjock täcket till Kålle, öppnade porten och möttes av en kraftig motvind. Kålle kom halvvägs ut innan han tvärstannade och blängde på mig som om han undrade om jag verkligen menade allvar? Släpade honom till bilen, inte farligt mycket trafik, kom till stallet skulle tända lampan... Nej, de var därför varenda rödlyse var ur funktion! Ingen el på hela ön! Gjorde iordning hästen i ett mörkt stall, begav mig till ridhuset. Det var inte kolsvart, men inte riktigt ljust. Hästen skötte sig iaf mycket bra, tro det eller ej, och mot slutet av passet kom elen tillbaka. Gick bättre att mocka då. Tänkte släppa ut Kålle så han skulle få vara med i stallet, men han blängde på mig mig när jag öppnade bildörren och bad mig stänga innan jag släppte ut all värme! Vet inte om elen gick igen eller om stackarna mellan Siggesta och Mölnvik aldrig fick elen tillbaka, men det var som att köra genom en spökstad när jag åkte genom Hemmesta på väg hem. Kolsvart, inte ett enda ljus bortsett från mötande bilar. Just då börjar Arne klaga på att han behöver matas. Jag har fått för mig att det är svårt att tanka utan el? Om inte annat så är det svårt att betala med kort utan el... Och nästan tre mil till Skvaltan och närmaste JET-mack med el. Tur att han inte kräver så förfärligt mycket mat den lilla pojken, hade tom två liter kvar när jag kom fram!
Nu är det bara att hålla tummarna för att snön är borta imorgon, och solen tittar fram och torkar bort allt regn...
