När allt går åt helvete!

Vaknade imorse i god tid. Valde, istället för att gå upp och plugga och äta frukost i lugn och ro, att snooza 7 ggr och sedan stressa hem, slänga i mig frukosten, kladda lite smink i ögat, och sedan missa bussen. Det känns väldigt logiskt att bussarna ska gå var 3:e minut men att man får vänta i 15 min på nästa buss, som då dessutom är så full att man inte kommer på den! Landar vid universitetet 08:57, kö till rulltrappan, folk släpar fötterna efter sig. Ca 2-3 min sen sitter jag på en plats med bara delvis skymd sikt, och försöker dämpa andningen. Å så va de ju allt man skulle lyckas lösa under dagen också. Tre timmars messandes med luren gjorde att jag missade poängen med dagens föreläsning, och de problem jag löst hade jag tydligen löst i onödan. Och uppgifterna som skulle göras va just baserade på föreläsningen. Haha, dessutom hade jag ont i huvudet, ingen vattenflaska med mig, nackspärr och hjärtklappning. Tänkte ringa ngn å få klaga lite. Men vem fan bryr sig om jag missade bussen? Sina i-lands problem kan man lika gärna hålla för sig själv.

Tack för mig!

Självmordskandidat på en söndagsmorgon!

Vaknade vid sju imorse. Strax innan åtta fick jag frukost på sängen=) Sen till stallet å släppa ut djuren. Zenonne va mindre lycklig när hon inte fick springa ut med de andra hästarna. Och jag tyckte att det va mindre bra att hon hetsade upp sig innan jag skulle rida henne. Jag viste ju inte ens om hon gått igår. Första försöket att ha av mig kom innan jag ens hade kommit upp i sadeln. Väl uppe berättade jag för henne att jag trivs hyfsat bra med mitt liv för tillfället, och att jag inte ville dö. Något hon måste ha lyssnat på och tagit hänsyn till. Golfen va tydligen en dum idé. Jag hade ju inte räknat ut att bakluckeloppis betydde hundar parkerade på ridvägen och hög risk att bli överkörd av idioter som inte förstått inebörden av ordet ridväg! Men Zenonne va snäll och gick tom förbi Hans och Greta utan att bråka med mig. Väl på banan kom vi fram till en överenskommelse: så länge jag inte låtsas om allt för mkt att hon går mot min högerskänkel, så kommer hon inte heller att ha ihjäl mig. Perfekt! Galopp på tvären=) Någon som provat det förut? Mkt spännande gångart. Efter de fick jag tom använda skänklarna utan att mötas av aggressioner! Hästen gick i högeröppna, utan att bråka! Haha, veckans bedrift!

Skolböckerna väntar, inga mer bortförklaringar...

Lördagsalkisen tar nykter helg!

Ja hör och häpna. Det är lördag kväll, och jag är, och kommer förbli, nykter! Och anledningen är att jag inte pluggat på två dagar. Kvällen ska spenderas med skolböckerna. Och kanske lite godis, beroende på hur duktig jag tycker mig vara. Samma sak imorgon. Plugg, plugg och ännu mera plugg. När jag gjorde det här i onsdags förstod jag faktsikt vad jag gjorde. Men det va då de. Minnet är ju bra men aningens kort! Back to work, efter en lång arbetsdag =P Löningshelg på H&M... Jaja, efter den här helgen kan det nästan bara bli bättre!

Trevlig helg!


Magen kurrar...

Vill ni veta hur lätt det är att gå ner i vikt när man är konstant hungrig? Det första jag tänker på när jag vaknar är vad jag ska äta till frukost. Hinner plugga några timmar innan magen skriker efter lunch. Och det första man gör när man kommer hem från stallet är att gå raka vägen fram till kylen och se efter vad som finna att äta. Höll mig till en macka idag, och skojar inte att min mage bråkar med mig för att den inte fick mer! Vad gör man? Kan någon berätta hemligheten? Jag har bara fem veckor och sex dagar på mig att komma i bikiniform...

Allt va glasögonens fel...

Igår morse bar det alltså av mot Ultuna med lilla Julgrisen. Innan solen ens börjat stiga satt jag och Jane inpackade i Otto på väg till stallet. På med släpet och in med hästen, och iväg for vi i hopp om att hinna före morgonrusningen. Det gjorde vi inte. Efter att ha köat från Huddingeavfarten i tunneln fram till Solna börjar vi bli smått stressade och inse att vi kanske inte kommer att hinna till Uppsala i tid. Jane ringer och väcker sin pojkvän som får gå in på eniro och leta upp ett telenr till oss så vi kunde ringa till Ultuna och tala om att vi nog inte skulle hinna i tid. Men bara 2 min sena var vi framme. Vi får träffa veterinären, en ny som inte har sätt hästen tidigare. Hon hade tittat lite i Zenonnes journal men eftersom det var så mkt text (Zenonne är stamkund på Ultuna) inte orkat läsa hela. Så hon frågade oss om hästens historia. Jag och Jane tittar på varann. "ÖÖh... Ja va va de den här gången?" Haha. Vad veterinären hade missat var att vi inte ägde hästen och att ägaren redan ringt och berättat att hon skulle komma med och fått bekräftat att det inte skulle vara ngra problem. Två timmar hade vi tydligen bokat till hästen, sen skulle hon skos å sen skulle vi hem. Men efter att ha sprungit och longerat i en halvtimme konstaterar vi att hästen inte längre är halt. Alltså bara att vänta på skoning. Pratar med Kattis som vill att vi visar henne uppsuttet också. Och självmordskandidat var då jag eftersom att Jane är halt. Eftersom att deras ridhus inte är klart än fick vi ta den lilla longeringsvolten, ca 15x15 m, 3 m till tak. Och jag kan säga att det va med hjärtat i halsgropen som den stackars veterinären såg min hjälm snudda vid taket. Jane berättade dock senare att hjälmen inte snuddat vid taket, för Zenonne hade varit så vänlig att lägga av sina berömda bockar där det var ett takfönser. Hon sa att man istället hade sett mitt huvud försvinna upp genom det... Personligen har jag inga komentarer i frågan och säger bara att jag varje gång jag kliver av den hästen levande tackar gud.

Inga fel hittade då heller. Så de va bara skoning kvar. Visade sig att hovslagern hade blivigt sparkad och att de låg efter i tiden. Och de va inte lie efter... Tur att de va sol. En timme senare fick djuret iaf på sig sina skor, med hjälp av lite droger, ochvi kunde göra en sista koll hos vet. och bege oss hemåt! Och de va nog tur att jag fortfarande hade linserna på då, för med den otur och förvirring mina glasögon tycks ge mig så hade kanske inte den polis som körde om mig, missat att jag dels körde aningens fort och dessutom utan lysen. Tur att det va sol. Och poliskontrollen va åt andra hållet.

Väl hemma i stallet va jag dock tvungen att ta ut linserna och sätta på mig mina vackra glasögon. Farbror blå skulle bli sådär glad om han visste hur svaga de är... Mocka och borsta och åka hemåt. Med Jane fortfarande vid min sida, hoppandes på kryckor tog vi oss både till systemet och Ica. Men det var uteslutande glasögonens fel att vi fick springa fem varv på Ica för att hitta allt vi skulle ha. Och det va helt klart glasögonens fel som jag kommer hem med chokladsås med banansmak! Ngt jag inser när jag läser på kvittot. Och jag tror att det också va glasögonens fel att jag stannar bilen vid ett rödlyse som lyser grönt och tänker "vilken tur att det inte blev rött!" Någon som ser logiken i det?? Inte Jane heller... Det måste också ha varit glasögonens fel att pastasåsen skar sig. Någon som jag däremot vet är glasögonens fel är den huvudvärk jag fick brottas med hela kvällen...

Ja för sen bar det av mot ölmässan, med egen privatschaufför. Ett par för många smakprov, och sen hem i säng innan tolv. Trodde att jag skulle vakna pigg och pluggduglig idag, men så fel man kan ha. Men några sidor blev lästa, och nu ska jag bege mig till stallet och försöka få igång kroppen å se om jag kan plåga Sara en stund till i EM. Med linserna i...

När ångesten kryper sig på...

Gjorde ett försök till att gå och lägga mig i tid. Efter en timmes vändande fram och tillbaka gav jag upp. Ångesten kryper sig på. Man känner hur den panikartade känslan av misslyckande börjar infinna sig. Plötsligt känns allt åt helvete, man är så besviken på sig själv för att man inte kan klara av de enklaste sakerna, och man undrar hur det kan finnas en enda själ i världen som kan se något annat än denna äckliga människa man ser sig själv som. Hade jag varit full hade jag vid det här laget hyperventilerat och skakat. Det är så mkt skönare när kroppen hittar ett eget sätt att försvara sig, när den kan koppla bort hjärnan helt.

Allt verkar skita sig med allt. Orkar inte bry mig. Jag är fast här för alltid.

Lördag imorgon?!

Inte lika kul att blogga när det enda man gör är att sitta med näsan i tjocka böcker =P Men blev dock mkt stolt över mig själv när jag helt otippat klarade av två svåra uppgifter idag! Annars pendlar jag numer mellan skolan, stallet och dessa oändliga böcker, anteckningar och uppgifter. Spännande va?

Imorgon är det iaf lördag! Eller iaf för lördagsalkisen=) Jag dricker ju bara på lördag, men då också alltid på lördagar. Och eftersom att jag tänker dricka imorgon så måste det ju vara lördag? Dagen kommer att börja kl 5:45 när jag måste lämna min sköna säng för att köra in julgrisen (hon har ju trots allt celuliter!!) till Ulltuna och hoppas på ngt vettigare utlåtande än vad stackars Kattis har fått de senaste åren. Rida lite på den lilla bebisen, hem å handla, alkohol och mat. Sen är det bara att korka upp. Middag med massa söta flickor och sen iväg till ölmässan! Mmm, öööl.... Tur att de stänger kl 23, måste plugga hela dan på fredag. Får se om vi ska kolla på lägenheten också, verkar ju inte som de. Blir nog kvar hemma ett par år till, ekonomiskt och praktiskt...

Nähä, tillbaka till böckerna. Imorgon har man ju viktigare saker för sig...

Jag letade bara efter dressing!

Vart jätteduktig idag, höll mig vaken hela den tre timmar långa föreläsningen imorse. Lärde mig tom ett och annat. Kom hem och knatade upp till forum för att handla lunch. Tyckte jag såg någon som jag kände igen, men jag tycker jag ser honom var och varannan dag så tänkte väl inte mer på det. Förän han vände sig om och jag insåg att det VAR han. Nähä, dressingen stod inte vid brödet, bäst att springa till andra änden av butiken och leta efter dressingen i köttdisken istället. Med blicken i golvet. Va inte så sugen på att säga hej, hade ju min tjocka myströja på mig, som jag ser ut som ett svullo i. Vad gör han i den här delen av stan?? Han ska inte va här? ska jag inte kunna handla lunch mer där? Inte för att det är någon större förlust så som forum ser ut just nu.

Vart tvungen att stänga av hjärnan efter denna tuffa morgon och sätta på search for the holy grail...


Bara tre år kvar...

Lördag. Gick upp kl 6 imorse. Då hade det inte ens börjat ljusna ute. Iväg till jobbet. Känndes faktiskt helt okej. Det kan ju vara så att jag va rätt utsövd efter en hel veckas pluggande hemifrån. Det är ju inte så att man går upp kl sju, om ni förstår vad jag menar. Slutade nästan en timme tidigare också. Jag är tydligen så snabb att de inte orkar sysselsätta mig hela dagen ut=D haha, eller kanske inte... Men det är skönt att få höra att det är kaos sen man slutade och att man är saknad iaf.

Hamnade i soffan, tänkte plugga. Gick väl sisådär med det. Som vanligt med andra ord. Hittade dock en mkt smart komentar i boken: "Mindre företag kallas de företag som inte är större företag."  Nähä??! Haha, jag är trött...

Klipp frånb Idol va mkt roligare än årsredovisning. Gillar pockemon killen. Haha, lilla sötnos då. Dock kanske inte Sveriges nästa Idol...

Jag vet, jag svamlar, men det är ju ändå dagen efter fredag, å då är väl allt okej??

Bara man gör sitt bästa...?

Välkommen hem Sara! Jag hade aldrig tagit mig så här långt utan dig. Har bara 66 ord kvar tills tentan är i inlämningsskick! Problemet är att nu har jag svamlat en hel massa skit, tagit med flera citat, översatt citaten till svenska och diskuterat både det ena och andra. Vad f*n ska jag trycka in mer? Tar det imorgon bitti, skriver som bäst mellan kl 10-12 på morgonen. Nu går Volbeat på max, ser det som en belöning för att jag suttit å stirrat in på den här skärmen nästan hela veckan!

Sen var det bara en bok om årsredovisning på 200 sidor å läsa tills på måndag...

Men imorgon är det fredag, å då är ju allt okej igen. Lördag blir de Nacka Strand och ölfestivalen. Ser bara möjligheter med att gå dit med Heidi den vulgöra! Red för övrigt den vulgäras häst igår. Eller red å red...? Jag kom ut i hagen, blir alltid lika glad när hästen inte vänder å går åt andra hållet, så som gammeltanten gör, så tänkte att det här bådar ju gott. Han va bara lite nervös i stallet, bajsade bara på sig tre ggr! Kom upp på djuret, gick snällt framåt, ända tills vi skulle ut på åkern och lämna stona ur sikte. Då sa Milou att jag gick lite över gränsen och gjorde en av sina berömda snurra på bakbenen varianter. Om Heidi bara inte hade valt att dränka in manen i glansspray så hade mitt liv blivigt så mkt lättare den dagen. Men inga problem, jag är ju inte den som ger mig, så vidare kom vi. Tills Milou såg ett rådjur å gjorde i byxan igen. En snurr till innan vi tog oss vidare. Tänkte att det här gick ju iaf framåt. Eller iaf tills Milou fick syn på en hel flock rådjur! De va tydligen inte vad han tålde å stod både på bakbenen, frambenen och ett ben i taget! Glansspray... Jag valde att kliva av djuret, tänker ju inte offra mitt liv för att Heidis häst saknar ett par (eller alla) hjärnsceller! Stackars Milou hade inget annat val än att med bultande hjärta fortsätta sätta ena benet framför det andra och långsamt närma sig denna flock med vildar. Men vad är det då inte han ser på nästa åker, ca 1 km bort? Om inte två fåglar! De va gränsen för stackars lilla Milou som nu växte fast i marken och livrädd stod och skakade. Livet kan inte va lätt när tydligen tom granarna försöker anfalla...


Mindre än fyra timmar kvar tills veckans bästa dag tar vid. Det enda som kan göra det hela ännu lite bättre vore en färdig tenta och lite solsken!!!


Ååh Sara, kom hem igen...

Inne på dag två och inte en skymt av Sara. Hur tycker hon att jag ska klara mig ensam i en sådan här krävande situation? Tycker hon att hon legat oanvänd så länge att hon nu visar hur det går om man försummar henne? Sedan Berit (kallad Beirut då även hon va rätt bombad) övergav mig våren 05 har du varit mitt enda hopp! KOM HEM IGEN!

Insåg idag att det inte bara är Sara som har övergett mig. Alla mina ridmuskler tycks även de ha flugit sin kos. Satt på en liten skitponny idag, och hade kramp i både ben och höft efter att ha travat fram. Lyckat! Blir ju lätt så att man tar till armmuskler när man inte har nåt i benen kvar, och brukar ju inte gå så bra då. Kan alltså säga att jag inte längre kan rida på nåt annat än min egen mjuka, fina och lättridna lilla bebis som nu går att styra nästan hela tiden! Men vadå? Jag har ju gått ner en hel jeansstorlek, varför kunna rida? Man kan ju inte få allt!

Det är lite med hjärtat i halsgropen som jag hör min pojkvän stå och riva skorstenen uppe på taket. Det är en duktig fallhöjd, och jag vet att han inte alltid är den stadigaste på foten! Snälla, håll dig i livet nu när jag är så där härligt kär i dig igen och inte tycker att du är jobbig när du vill kramas! Jag vet, jag är inte alltid så lätt att leva med, men det är ju de som gör livet lite extra spännande! Eller..?

Hemtentan skriver tyvärr inte sig själv, måste väl göra ett försök att iaf förstå frågan!


Hemtenta...

Japp, fösta tentan vart en hemtenta. Tror Sara, min hjärncell (men jag kallar henne Sarajevo för hon är så j*vla bombad!) gick på semester idag. Eller så dog hon natten mellan lördag och söndag av en överdos av vin. Känner mig väldigt ensam och övergiven, ekar där uppe. Jag började med att läsa texten som vi skulle analysera. Kom en halv sida innan jag gick och hämtade ordboken. Tänkte att det kan vara en fördel om jag förstår vad texten handlar om om jag ska avgöra i vilket perspektiv den är skriven. Sen gick över till att läsa frågan, vad det var vi skulle analysera igentligen. Det va då jag insåg att Sara övergett mig. Vad hjälper det mig att kunna läsa texen när jag inte förstår uppgiften! Ööh...? Om det ändå hade haft något med ekonomi att göra så hade jag kanske känt att det iaf var värt att ta reda på. Men nej, vetenskapsteori! Liknar mest filosofiskt svammel! Det har jag säkert mkt användning av i framtiden. Ibland känner man sig mest korkad och fattig. Kanske ska sätta på en Disneyfilm och poppa poppcorn istället. Då kanske Sara hittar hem igen...

uppfostran?

Jag tror att jag någon gång under mina djurs uppväxt måste ha missat en detalj.

Monster älskar ju, som ni vet, sladdar. Han har nu hittat himmelriket bakom min TV där alla sladdar ligger i en stor hög. Och när jag försöker få ut honom tittar han bara på mig med stora ögon och lägger huvudet så där sött på sned och ser sååå oförstående ut. Och att det kommer flygande pennor från en gormande matte är väl fullt normalt? Jaha, hade jag så långa armar? Men om jag då springer ut här, å sen in bakom igen? Titta, vi dansar ringdans matte!! Jag har ibland svårt å se de charmiga med min katt. Ja, titta! Där slet han precis sönder mitt schema!

Fason har ju nu också fått egna tankar. Vet inte hur jag ska ställa mig till det. Jag kan ju förstå att en sådan liten flicka som hon kan blir rädd och sparka när en farbror klädd i rosa gör närmanden, men sparka då för fan inte Heidi på benet! Det är inte okej! Och att springa rätt över alla bara för att du efter flera månader fortfarnde inte vet vart du bor. Lilla gumman, om det bara finns en tom box kvar i stallet så är det din! Grundläggande: "Ptrooo" betyder stopp, inte "trampa ner mig!" Men än finns det hopp, det kan kanske bli häst av henne också en dag. Nu har hon ju iaf blivit så pass stor att hon fått en egen sadel! En som passar matten rumpa också, och inte lämnar den mörbultad och med nya blåmärken efter varje ridtur!

Och efter ännu en middag hos Heidi är nog målvikten ännu längre bort. Vad hände? Allt va ju så bra, jag va ju så nära! Hoppas på vilda drömmar där jag kan förbränna de 350 kalorier jag stoppade i mig när daimglassen hittade in i vardagsrummet!

God natt gott folk!


Morr!

Jag har sagt det förr, men det tål att sägas igen! Jag HATAR söndagsbilister. Det tog mig 22 min till stallet, det va innan de hade vaknat. Hem tog det 32 min! Vad är det för fel på er? Stanna hemma, eller åk buss! Och ligg för fan inte i vänsterfilen, ni har inget där att göra!!!

För övrigt är jag trött på att vara tillsammans med en gris och behöva sova i en svinstia. Blir nog många nätter hemma framöver. Här luktar de iaf inte rutten mat! Trött på att tjata, trött på att städa men står inte ut med skiten. Hur tacksamt känns det att man stod och frostade av och skurade ur hela hans frys medan han satt och drack öl, och nu har han två sprängda öl där inne som han inte tagit bort på en vecka. Ser snart lika dant ut igen. Och att behöva diska varje gång man kommer dit för att man inte står ut med lukten!! De blir inget samboförhållande för oss på många år, om någonsin! Han tror att respekt handlar om att säga att jag är snygg. Tror han har missat något.


Måste ju också berätta att man nu är misstänkt för att ha ett förhållande med en tjej. Denna flickas pojkvän tycker inte om att jag umgås med henne för hon blir så full då. Kan kanske förstå hans tanke där. Men nu har han också fått för sig att hon är otrogen mot honom med mig! Inte helt okej. Vet inte vilka signaler det är jag gett ut som du har misstolkat så grovt? Men jag får väl ta det som en komplimang att jag är nåt att vara svartsjuk på och bocka och tacka! Har ju också fått ett nytt smeknamn pga det här!

Sängen lockar, återkommer!


It`s a bag in da box!

Jo jag vet att jag drack massa vin och cider igår, men jag är sugen igen! Jag är alltid sugen. Men nej, nej, för stackars liten är för trött så han vill vara hemma IGEN!!! Jag orkar inte en lördag till uppe i de blå. Tröttnar ni inte av att sitta där hela veckorna? Något ska jag göra, åker inte dit igen, inte en helg till!

Var är boxen? Däär är boxen? Var är boxen? Däär är boxen?

Har nu konstaterat att manliga vänner inte är att föredra. Tro mig när jag säger att det sällan blir en långvarig relation, och jag talar då av många erfarenheter. Eller är de mig det är fel på? Tror bara inte att de funkar och tänker som vi. Prioriterar lite annorlunda helt enkelt. Men vad ska man göra? Ni borde veta vad ni förlorar, men det kanske inte spelar någon roll?

Trött på allt helt enkelt, kanske ska lägga mig i min egen säng å sova mig igenom natten. Kanske vore bäst...

Väntar på att bli kissnödig!

Som en del av er vet så har jag sedan jag börjat 9:an försökt att gå ner i vikt. Målet har varit att komma under 60 kg. Då jag inte är allt för bra på att hålla tassarna borta från allt som går att äta är det inte förän nu, 8 år senare, som jag ens är i närheten. I måndags hade jag bara ett kg kvar, men som kom ju onsdagen hemma hos Heidi så då sprack ju allt, trodde jag. Men jag ställde mig på vågen i dag, bara för att... 60,0! Hur jag än lutade mig eller vägde åt sidan så kom jag inte under den magiska gränsen! Så nu tänkte jag vänta tills jag bli kissnödig och sen göra ett nytt försök. Det måste gå...

Men jag menar, det är ju iaf fredag!

Bag in da box!

Okej, så de är en, eller kanske två, bag in da box, och två å en halv stalltjejer! Hur lång tid tror ni de tar innan de är slut? För kort tid säger jag. Bara en halv kvar. ojojoj... vart kan detta sluta? Någon säger, "den sprutar i mitt ansikte, och det bränner!!"  Jo men kallvatten hjälpte, så jag spolade och åt vidare. Men vartifrån kom: "Den såg så ledsen ut så den kom in mitt ansikte, jaqqes kom oxå i hennes ansikte". Okej vi pratar TOMAT!!!! Den har en tendens att spruta när den ligger i mackan!! Jag säger: "Öppna upp skinkmackan och stoppa in den igen!!" De brukar ju funka, eller??

Jag säger bara MERA VIN!! Natten är fortfarande ung!

dunken?

Två små söta stallflickor var ute och red barbacka på sina vilda hästar idag. Tur att den ena kan va snäll när inte den andra är det och tvärt om. Översatt: Tur att de kan turas om att bli rädda! Mitt i en sista konversation innan stallet siktas nämner den ena söta flickan något om en dunk. Mmm.. säger den andra. "När du säger ordet dunk blir jag så sugen på vin!" "Jag vet!" utbrister den första flicken. "Jag får gåshud över hela benen!" Sedan vänder hon huvudet mot sina söta flickkompis och frågar "Vill du dricka vin med mig ikväll? och gå promenad med mig i våldtäcktsbacken?" (Hon är hundvakt!) "Jaa!" svarar den tillfrågade flickan. "Så slipper du bli våltagen ensam!"

Så snart ska jag alltså hem till Heidi och dricka vin. Men det är ju trots allt onsdag! Och jag är (nästan) klar med skolarbetet, det är ute hos gruppen på rättning så ska jag väl skicka in det imorgon någongång. Ändå flumkurs, fattar inte om de är meningen att vi ska lära oss något. Då har jag missat poängen...

Tarmen ropar, dags för en dusch!

Söttjejen!!

Red min första lektion på min lilla bebis idag. Matte är så stolt över sin lilla flicka. Vi fick massor av beröm, både för att hon va fin för dagen, för att hon är helt rätt riden så här långt, och för att hon verkar ha ett underbart temprament! Vi växte nog ett par centimeter båda två tror jag, vilket den lilla fasonen kan behöva... Sen fick den svettiga lilla luddbollen en ordentlig omgång med borsten, å massa mys och kli, å hon va sååå nöjd. Min lilla sötnos.



Ska åka på fredag å köpa ny sadel, kanske nalla lite på sparpengarna och köpa nytt träns också. De kan hon vara värd efter idag=)

RSS 2.0